Mittläger i bilder

Fyra dagars intensivt läger i Bjursås är avklarat och jag tömdes och fylldes med energi. Lägret var verkligen en mix av känslor: glädje-hat, skratt-tårar, gemenskap-ensamhet och lek-allvar.

Och nu i efterhand kan jag erkänna att alla tårar var värda, för nu är gruppen tightare och vill umgås ihop. Innan lägret svärmade en massa hatmoln över våra huvud och det fanns en tydlig indisk och svensk grupp. Därför gick första dagen åt att snacka, kompromissa, lösa och säga förlåt och vi behövde det! Restrerande dagar hade vi roligt ihop och byggde upp gruppandan.

Grillade korv i en kåta - horny. Ingen av de indiska deltagarna visste vad horny betydde och att förklara det är ju lite speciellt.

Handledaren Karin förklarar hur brännboll går till. Här visar hon att om man är i luften när brännaren skriker bränd klara man sig.

Vi lekte Kortleken, där alla sitter i en ring på stolar och alla får varsitt nummer från en kortlek. När ditt nummer dras får du flytta dig till stolen bredvid. Om någon sitter på den stolen du ska flytta dig till sätter du dig i knäet på den personen. Målet är att hamna på sin egna stol igen. De indiska deltagarna tyckte det var konstigt och pinsamt att sitta i varandras knä, och det var många röda kinder och nervösa skratt under lekens gång. En indisk tjej berättar att detta skulle hon aldrig ha gjort i Indien och om hennes familj får se bilderna från leken kommer de ställa en massa frågor om vad hon höll på med och inte acceptera.

Vi lekte i den lilla snön som fanns kvar.

Vi försökte göra tvåmans kullerbyttor och efter många försök lyckades vi.

Pastahjärna


Vi packade ihop och körde iväg till de sista aktiviteterna till Nusnäs och Dalahäst tillverkning och bowling i Rättvik.

Jag har nyligen förstått att måla blommor och skriva text på trä är väldigt svenskt och tillhör vår kultur, och jag tror nästan varje Svensson har någon träpryl med mönster på där hemma. Jag kan erkänna att jag har och jag köpte med mig en sak till från Nusnäs - en svart dalahäst!

De var schyssta på bowlingen och lät oss bowla för väldigt billigt pris och längre än planerat. De var bara glada att de fick ställa upp och vara first in a life time för många indier. Att jag och Sarsa kommer bowla varje måndag på jobbet hör inte till saken.