Kara Indien

Jag lamnar dig snart och jag kommer sakna dig djupt. Var relation har verkligen utvecklas och min karlek till dig blir bara storre och storre trots att du gjort mig riktigt arg ibland. 

Sattet manniskor ar stolta over din kultur och tradition gor mig avundsjuk och jag onskar vi i Sverige ocksa uppskattade var kultur mer. Men nar du binder folket till kulturen och inte later dem tanka for sig sjalva, utan man gor som man gor for kulturen sager det, blir jag arg. Att hora argumentet nar man diskuterar exempel homosexuella att man inget kan gora for det ar mot din kultur. Jag vill se dig utvecklas - mer oppenhet till det for dig mindre sjalvklara. 

Jag blir arg pa dig nar du gav mig magsjuka i en vecka och jag var toa- och sangliggande. Nar du nu gjort min rod flammig och jag vet inte vad jag ska gora at det. Men med vila och ett stort reseapotek klarar jag det mesta.

Men nar du later mig ga 4 km i hetta for att ta mig till bussen och sen gar tagbommarna ner och det blir kaos. Bilarna kor over till andra vagsidan for de tror det gar fortare, och nar bommarna gar upp igen sa kan ingen bil kora framat eller bakat. Och jag blir forsenad! 

Men nar jag tanker pa det nu ger du mig manga skratt. 

Du gor mig valdigt glad och det ska jag inte glomma beratta. Din gastvanlighet och omtanke. Att du fragar om man atit och druckit te och bjuder in mig till dina manniskors hus. Att du har en av varldens basta kokkonster gladjer min mage. Att fa ata god indisk mat varje dag gor mig en aning rundare men framst gladare. 

Att du ger mig utmaningar har utvecklat mig. Jag kan nu tvatta for hand med en tval och borste. Jag kan kommunicerar utan sprak. Jag kan halla i lektioner utan att ha planerat nagot. Jag kan korsa en trafikerad vag pa egen hand och med hjartat pa sin ratta plats och inte i halsgropen. 

Jag kan ata med handen utan att spilla for myckt pa mig sjalv. 

Jag kommer sakna dig kara Indien och jag hoppas du kommer sakna mig en aning. Jag hoppas att jag har lamnat ett litet avtryck pa dig. Och jag ar nastan helt saker att jag kommer tillbaka och lamnar fler avtryck. For avtryck pa mig har du lamnat som kommer branna hetta nar jag i kalla Sverige sitter. 

Inredning

Sitter i Ananyas grunadarens soffa och skriver pa hennes laptop. Sarsa sitter i soffan och kollar pa indisk tv, vilket av alla indiska sprak det ar pa har jag ingen aning om. Allt later detsamma i mina oron. Shashi, grundaren, sitter vid skrivbordet och spelar spel pa den andra laptopen. "Jag kan inte sova om jag inte for spela lite."

Shashi ar inte fattig men om man jamfor indisk och svensk heminredning skulle en del kanske tappa hackan. Det ar valdigt fa mobler och moblerna ar enkla och soffan i rummet dar nere ar nagot vi hade kunnat ha som utemobler. Stolarna vid matbordet ar av enkel design och matbordet ar tackt av tidningar och en blommig vaxduk. Pa bordet ligger aven tallriksunderlagg med svenska blommor pa, som hon fatt av sin syster som var i Sverige under 90-talet.

Vaggarna ar vitmalade och man ser stenstrukturen under fargen. Pa vaggarna hanger ett fatal saker, en vaggdekoration och en liten tavla. Pa fonsterkarmen finns en ram med en bild pa hennes dotter och man.

Efter middagen ber Shashi oss att ga upp pa ovanvaningen och kolla pa tv. Jag och Sarsa gar upp for den smala trappan. Vi gar in i tv-rummet som ar ett litet rum som jag sitter nu i. Soffan ar en baddsoffa som man faller ner sa blir det en dubbelsang. Soffan ar nersutten och valdigt lag. Tv ar liten och for en del hade man kanske anset att den ar en mellanstor frukosttv. Veranda dorren ar oppen och sval luft strommar in i rummet. Ljudet fran staden utanfor strommar aven in. Trafik, prat och hundar. Trots den svala luften sa gar flakten pa hogvarv.

Jag blev lite chockad over den indiska inredningen. Allt ska vara sa fargstarkt i Indien men nar det kommer till sina hem sa drar man ner pa det. Eller har jag helt fel for mig?

Tiden gar for fort

Nu ar det inte manga veckor kvar innan jag sitter pa planet tillbaka till Sverige och jag har ingen aning om hur jag ska kanna. Jag trivs jattebra pa min arbetsplats och vill ta med alla barnen med till Sverige. Personalen som bor dar har blivit som en extra familj. Att sitta i koksbyggnaden med George och prata om Indien, kultur och skillnader kommer jag sakna valdigt mycket. Han har varit ett stod nar jag och Sarsa har brakat. 

Samtidigt som jag vill binda fast mig i ett av alla kokostrad sa saknar jag Sverige. Och jag ser framemot Sverigedelen. Falun, vardfamiljen och arbetsplatsen. Och alla kulturskillnader som jag kommer uppleva. 

Internet ar sloare idag an vanligt, sa det blir bara tva inlagg och en bild. 

Holi

Holi ar en festival som det kanns som ingen kommer ihag grundbudskapet med. Lite som vi svenskar med julafton och midsommar. Men hur man firar hogtiden vet vi, lika sa med Holi.

Nar man firar Holi koper man fargpulver som man kastar pa varandra. Och pa Ananya nar fargen tog slut borjade vi kasta vatten pa varandra istallet. Jag kan erkanna att jag gillar Holi valdigt mycket och skulle garna fira det i Sverige ocksa. Men det beror mest pa att jag tycker det ar valdigt kul att ha vattenkrig.

Chai?

Sarsa har hockeytraning pa lordagar och sondagar, och maste ga upp runt halv fem for att aka ivag vid halv sex tiden. En lordag var det inte bara hockeybarnen som var vakna utan aven en del barn som skulle aka ivag pa maraton i Chennai. 

Nar Sarsa vaknar, vilken tid pa dygnet, tander hon lampan. Det spelar ingen roll om jag sover eller inte. Denna lordag vaknade jag till och fragade "Going to hockey?" Sarsa: "Yes"

Sarsa gar darefter till radion och satter pa musik och borjar sen packa sina grejor for hockey. Det typiskt tysta svenska sattet att inte stora den som sover finns inte har. 

Sarsa borjar prata med mig, och jag svarar entonigt. Jag drar tacket over huvudet for att forsoka bli av med ljuset. Jag forsoker visa for henne att jag bara vill sova. Efter en liten stund kommer en av barnen in med en bricka med tva metallkoppar pa. Hon sager nagot pa Kanada till Sarsa. Sen fragar hon mig Chai, Helen? Jag drar bort tacket fran ansiktet, tittar pa henne och svarar "No chai, I want to sleep!" Och lagger mig ner igen och drar tacket over huvudet. Och forsoker somna om.  

Dancing kings

Pa min arbetsplats alskar barnen att dansa. Om jag satter pa musik i vart rum har jag helt plotsligt 10 barn i rummet som borjar dansa som galningar. Det ar inte nagon stilla dans ala Sverige. Utan man svanger med kroppen, hoppar runt och garna ska flera stycken gora samma rorelser samtidigt.

Men det som ar konstigt for mig ar att det ar killarna som dansar, medan tjejerna ar de som star langs vaggen och tittar pa. Nar vi har haft avskedsfester for volontarer som akt hem, har det varit killarna som har dansat i centrum. Medan tjejerna sitter och tittar pa eller dansar vid sidan om. Det kanns sa konstigt att det ar tjejerna som man maste locka upp for att dansa och inte killarna. 

Jag kan ju tillagga att alla dansar jattebra och jag ska forsoka lara mig lite rorelser innan detta utbyte ar slut. 

Blaljus

Jag tankte beratta om saker i Indien som jag upplever annorlunda fran hemma och jag tror med ganska stor sakerhet aldrig skulle ske. Det forsta inlagget far handla om det man kallar blaljus. 

1. Vi akte buss tillbaka till Bangalore fran mittlagret i Mysore. Bussen vi akte med var en langfardsbuss med satten som inte ar anpassade for varme. Nar man reser sig upp kanns det och ser det ut som man kissat pa sig. Inte sa kul. Nar vi korde pa nagot jag tror ar en motorvag eller storre vag horde och sag vi en liten brandbil pa utryckning. Brandbilen ar valdigt mycket mindre an bussen och ser ut som en miniskapbil. 

Nu till det som man inte tror skulle ske i Sverige. 

Var buss korde om brandbilen. Och efter ett tag hor vi inte ljudet langre. Min tanke ar, hur langsam ar brandbilen som ar pa utryckning. Men framfor allt hur snabbt korde var buss!?

2. Jag borde egentligen skriva ett inlagg om trafik innan jag skriver om detta, sa ni kan forestalla er kaoset. 

Jag sitter pa bussen hem fran en utbildningsdag i Bangalore. Det ar rusningstrafik och en hel del trafficjams. En ambulans pa utryckning kor om oss. Men fastnar bakom en buss. Bussen kor inget for att ge plats at ambulansen och inte heller bilarna runt omkring. Ambulansen lyckas hitta en liten lucka och kor vidare, men fastnar igen. Sen haller pa sa tills den kommer till en bredare vag. Och ambulansen kor vidare.