Det där med indiska pass...

När jag hör ordet pass känns det som någon väldigt elak person lägger ett stenblock som väger tusen kilo på mina axlar och som mosar mig. Jag känner mig liten och hjälplös och trots att jag vill hjälpa till kan jag inget göra förutom att sitta och vänta. Men framför allt tänka positivt. Jag lovar jag gör!

Som ni förstår från föregående inlägg är jag i Falun nu, med betoning på jag. Jag är här och lär känna Falun och familjen men inte min parkamrat Sarsa. Hon och de andra indiska deltagarna är ännu i Indien och när de kommer vet vi inte säkert. Och när de kommer är de alla åtta personer eller kommer någon saknas.

Anledning: I Indien är det svårt att få pass. Du måste ha en massa papper som bevisar att du är du, och ha referenser som berättar att du är en bra person. Bevisen som du behöver är bland annat födelsebevis och många i Indien har inte detta det. Kvinnorna födder inte på sjukhus utan i hemmet och vilken datum ens barn är född är inte så väsentligt. "Min dotter är född någon gång runt Ugadi (högtid) på en onsdag." Tid har inte samma viktighetsstatus som i Sverige, i Indien lever man bara.

När du har alla papper måste du lämna in dem, och i många fall försvinner dina papper eller "glömms" bort. Du måste gå dit flera gånger och påmina dem att jobba med dina papper. Medan du väntar kan det hända som i Sarsas fall att lagen ändras och att ett av dina papper inte är giltligt längre och du måste fixa det och börja om.
För att saker ska gå snabbare i Indien gäller det pengar över och framför allt under bordet. 100 sedels rupiesen skickas runt till olika händer.

För att våra parkamrater ska komma till Sverige behöver de även söka visum och det är ett helt projekt det med. Du måste ha speciella passfoton som är mer fyrkantiga, om det är fel storlek gäller dem inte. Sen måste du svara på en massa frågor vara en del inte är anpassade till det indiska samhället. Vad heter dina föräldrar, för- och efternamn? Många i Indien har inte efternamn. Hur gamla är dem? (många vet inte detta) Hur gamla är dina syskon? Lever dina föräldrar ihop? Varför ska du resa till Sverige? Var ska du få pengar ifrån när du är i Sverige?
Det finns även en risk att Svenska ambassaden kallar de alla på intervju i Delhi ifall de inte tycker att det räcker med ansökan.

När de kommer har vi ingen aning om. Datumen vi får skjuts hela tiden upp, men senaste är 17 april. Vi får bara hålla tummarna att de kommer. Känns lite konstigt att vara med i ett utbytetsprogram utan sin indiska parkamrat. Jag undrar hur indierna mår?